Skärtorsdag
Har inte satt upp något påskpynt. Firar inte den här påsken alls. Vet inte hur jag gjorde i fjol. Åren flyter ihop. Det här blir tredje påsken utan Tomas. Hur kan det ha gått så lång tid? Hur kan jag ens leva utan honom? Det gör så ont. Men det är bara
att fortsätta leva. Jag vill ändå leva. Jag vill finnas för mina barn. Jag vill se mina underbara barnbarn växa upp. Har inte många vänner, men de jag har är jag glad för. Vet inte varför jag känner mig så dyster idag? De blir bättre under dagen det vet
jag. Så det är väl bara att sätta på sig hörlurarna och börja städa. Och sen gymmet….
